Confluences

Vi slår oss ner där floderna flyter samman

På båda sidor om oss vatten

som fortsätter i en arm

utsträckt mot rymden

Ett hav som slutar i en silvertråd

Vid vår horisont

Du är höst

Vinden röker en cigarett med slutna ögon

Jag väntade på dig efter jobbet

och än har vi inte drunknat

Vi sitter i aktern på en båt

och vatten strömmar

Försvinner bort på ömse sidor

Och du är inte här

och jag är någon annanstans

försvinner bort

långsamt

Kärlek för maskar

Järnjalusier som stänger fukten ute

och mörkret inne

Inne i mörkret:

mörkrets innehåll, rosslande

drar andetag

någon saknas av Gatan

Mina damer och herrar,

får jag lov att be om er uppmärksamhet

Vi lever i en klocka

sa jag kloak

som svämmas över titt som tätt

och urverket stannar och tickandet upphör

det fruktar fukten

Råttor jagar visarna kors och tvärs

och när regnet kommer kommer kommer

Hur talar man om kärlek med en mask?

Mörker och fuktighet är hela dess värld

och stjärnorna är allt för långt borta

Kärleken är mörk och fuktig

som en stjärnklar natt i tropikerna

Gatan är avlusad med kam

och runt ett hörn lurar skuggan av en väg

ekot av avlägsen motortrafik

Asfalten dammar avlägsen från

nattliga drömmar om dans

En tanke tvekar men vänder tillbaks

trevarsigfram mellan skorstenarna

och ur dagvattenbrunnen hörs en sorgsen melodi

(av vem?)

Nattvattenbrunnen

med tårar fylld och blinda

sjöhästar som speglar

sig i fullmånen av ljus

mellan svartsjuka spjälor av järn

det blåser i vinden

kopiösa mängder fosforsyra regnar över staden

det är natt och alla undrar

vem de skall ställa till svars den här gången

en utmärglad predikant kapar höger ben vid knäet

endast så får man dem att lyssna

familjen K väcktes av hyresvärden imorse

någon måste ha förtalat dem

för utan att ha gjort något ont blev de vräkta

här kommer nationella insatsstyrkan

har någon mumlat för otydligt på telefon?

nej det var visst bara en konstnär på rymmen

tiotals osynliga människor sitter på knä längs avenyn och i brunnsparken

vetenskapsmännen skulle bli förbluffade om de bara visste

en flicka skriver en dikt på en husvägg

hon blir satt på anstalt

kostymklädda män tapetserar staden med glättiga uppmaningar att byta elbolag och köpa hamburgare

på kvällen superar de i stadshuset

i göteborg blåser det även när det är vindstilla

utom mörkret är allt stilla (vision)

utom mörkret är allt stilla

utan mörker skall du vila

allt är mörkt på allfarleden

sinnesvillan sprider ljus

över mörka farovatten

farväl min sköna röda

krans på kronan log i mörkret

vattenväg är vägen hem

vägarna förbi är över

leenden är ack så blinda

sneddar över horisonten

blida tider blinda budskap

all vår jord skall snart bli tystad

landet ligger lagt och ligger

skaparen av allt i världen

inte är han värd vår fruktan

mörker luktar arsenik

vart jag mig i världen vänder

lurar skuggan tanken spåren

efter evig sömn och avund

visa mig kring mörka läppar

mörka ord som allt försvarar

krig och samtal långa tider

allt är kvar och mjukt och stilla

former formar oss till fasta

uttryck utryckta ur aska

eld och spegelglas och ljus

vad finns där på andra sidan

vad står kvar på sidan sju

pålar skärvor bly och vitlök

och jag vet vad som är vitt

farväl min röda sköna

ses vi någon gång

så är det på vägen

på väg mot

men det vet du redan om

Stormsäker tråd

I en luftballong halvt uppspänd på tork mellan träden

och grenarna spretigt grova skrubbar dess kind kärleksfullt men bestämt

spinner en spågumma tidens tråd

det är vinter och lakanen är nytvättade

Det är vinter och solljus tvärs över gräset

som viskar gulnade dikter till snön och leran

klättrar i sjok över stövelkanten

vissa ord blir till kristaller

skönhet försvårar kommunikation

Hur hamnade vi här?

Var det en oväntad luftström, en stormvind från sidan?

Blev luften för tung för att bära oss,

trötta och rädda?

Spinnerskan hör oss inte, hon sitter med ryggen

och hjulet snurrar glatt medan tråden

samlar sig på hög, långsamt högre

Det är långt sedan skördetiden

I en fallande Cessna

Vi snuddar vid periferin

Vid kanten av kraftfältet

Vi snubblar över kanten

Känner du?

Känner du?

Det är någonting som drar

Någon töjer och sliter,

Känner du?

Och långt där borta

Där spänningen är annorlunda

Där dofter och smaker blandas

Där är det sommar.

:Ett kort från en kortlek ligger kastat åt sidan

Dammet sveper in oss

:Du ser bra ut i svepning

Och jag får hålla din hand (varsamt)

Här är allting platt !

Hotande närvaro

spinningcykel/motionscykel

trojansk gåva

främmande varelse som blivit insläppt/tagit upp residens i vardagsrummet

krom/glänsande metall och plast

bilateralt betraktande, först på behörigt avstånd, sedan allt närmare

cirklar i en kosmisk balett

fiendskap

misstro

metamorfos

riddare till häst, suspenderad över marken

livshjul försett med pedaler och styre

hotande närvaro

spänningsnod

underförstådd uppmaning om att visa vad du kan

vad jag går för

närande hot

psykotiska reaktioner på okänd stimulus

gestalt som hävdar sin volym/penetrerar susceptibla medvetanden

citronsyracykel/metabolt incitament

postfuturistisk skulptur

patafysiskt subjekt

föremål för graviterande verkan

nagel i ögat

misstänkt objekt

genitalieklämmande sadel på stång