onsdag 6 juli 2011

The Pains of Being Pure at Heart @ Sonic, Lyon, France (24-06-2011)

Pains spelar på en slutsåld båt, förtöjd vid en kajplats på Saônes vänstra strand. Jag kommer tillräckligt tidigt för att höra en del av förbandet, franska Young Michelin. De spelar en glad, lite punkig variant av noisepop. Inte så dåligt, men bäst i de instrumentala låtarna, då punkackorden och den bångstyriga rundgången tonas ner till förmån för en mer eterisk-melodiös approach. Kul, ändå, att de sjunger på franska.


Det är vid det här laget ingen nyhet att Pains inte är särskilt nyskapande utan stolt visar upp sina referenspunkter – vilket må sticka i ögonen på somliga – men det är lika sant att de lyckas fylla de stora skor de själva burit fram ur garderoben. De skriver helt enkelt fantastisk pop. Dagens spelning var låtmässigt ganska jämnt fördelad mellan debutalbumet och låtar från aktuella skivan Belong, som jag ännu inte hunnit lyssna in mig på. Möjligen kan man tycka att låtarna är lite för lika varandra, jag tror att spelningen som helhet skulle vunnit på större variation. Nu ligger dynamiken framförallt inom låtarna, där supercatchiga upptemporefränger samsas med och avlöser gitarrattacker som emulerar My Bloody Valentines koordinerade orkanstyrka, samt i motvind kämpande syntmelodier. Ändå är det en underbar känsla att lyssna på Pains live, att sluta ögonen och låta sig svepas med av den ljumma stormen samtidigt som konsertlokalens flytande karaktär tillåter ett visst rofyllt vaggande.

Även om Pains bara bjuder på exploderande eufori som får adrenalinet att pumpa i kroppen under några korta ögonblick av spelningen (särskilt under ”Young Adult Friction”) och annars kör på i ett /ganska högt/ mellanläge, så tycker jag att de är riktigt lyckade live. Om man på skiva skulle störas av en viss lättviktighet kan man då man ser dem spela inte undgå att charmas av det unga Brooklynbandets oemotståndliga karisma.

Ps. Jag köpte Belong efter spelningen. Har inte lyssnat igenom det mer än ett par gånger, men nog finns här en del riktigt bra låtar. Och så är omslaget fruktansvärt snyggt:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar